Dagen kriget bröt ut var läkaren Ala’ Fawzi al-Mardi, 26 år, på sitt jobb på sjukhuset.
Hennes far berättade för Amnesty om den skräckfyllda morgonen då familjen vaknade till skottlossning och bombnedslag. Han fruktade för Alas säkerhet och väntade på att hon skulle komma hem.
Strax efter klockan 01:00 återvände Ala till lägenheten. Men när familjen trodde sig vara i säkerhet, sköts en kula genom vardagsrumsfönstret, träffade Alas mamma i nacken och fortsatte genom rummet för att träffa Ala i bröstkorgen. Hon avled direkt. Alas pappa berättade:
“Med våldsamma strider utanför så var jag orolig för Ala, som var på jobbet; jag var ängslig och ville att hon skulle komma hem, och så fort hon kom hem, där hon borde varit trygg, kom döden till vårt hem.”
Men samhällsviktig personal, som Ala, var inte säkrare på sjukhusen. Sharq al-Nil, ett av Khartoums största sjukhus, ockuperades snabbt av RSF:s soldater. Inte långt efter bombades sjukhuset två gånger av regeringsstyrkor, något som bekräftas av satellitbilder.
Civila objekt får inte utgöra målet för en attack. Dessutom har sjukhus ett särskilt folkrättsligt skydd och får inte bombas eller attackeras. Detta är olagligt och kan utgöra ett krigsbrott.